26
Feb,2018

Swedish Criminologist: “Parents need to take responsibility to ensure that children and teenagers are safe in the online world”

Kriminolog: Barn och ungdomars trygghet på nätet är föräldrars ansvar

Maria Dufva, kriminolog: “Att inte ha koll på spelen är detsamma som att inte veta var dina barn befinner sig i den fysiska världen flera timmar per dygn, vilket är helt otänkbart för de flesta föräldrar.”

Maria Dufva vill uppmana vuxna att tidigt stanna upp och fundera på om skärmanvändande flera timmar per dag verkligen är bra för barn.

Nu rullar Sveriges sista sportlovsvecka in över skollediga barn. Vissa har förmånen att få resa iväg med familj, andra får några dagar hos släktingar och vänner. Andra sätter sig helst vid skärmen som lockar med enorm kraft på barn från väldigt tidig ålder.

Enligt IIS årliga rapport använder redan nu en tredjedel av 2-3-åringarna surfplatta varje dag och trenden ser inte ut att brytas eftersom svaret på frågan ”Vid vilken ålder börjar barn hantera skärmar?”, är ”Från det att barnet kan hålla i en.”
Killar i 10-års åldern kan sitta minst 6 timmar per dygn framför en skärm. För många barn är spelandet tveklöst det bästa som finns enligt dem själva.

Idag är ”first person shooter” ett vedertaget begrepp. Barn spelar spel som inte alltid har en matchande rekommenderad ålder, samt att påverkan från dessa nästan alltid våldsamma spel är väl dokumenterad i åtskilliga studier från världen över, men tillåts nästan aldrig utrymme och heller inte tillämpas av Statens medieråd. Inget ska få komma i vägen för det ”det svenska spelundret” baserat på framgångssagor som Minecraft, Candy Crush Saga och Battlefield.

Att uppmana vuxna till att tidigt stanna upp och fundera på om skärmanvändande åtskilliga timmar per dag verkligen är bra för barn, för unga och vuxna, avfärdas nästan alltid med ett himlande med ögonen och överlägset suckande över något som är det fulaste en kan vara i denna samtid. Nämligen teknikfientlig och bakåtsträvande moraltant med foliehatt, som drivs av en irrationell moralpanik.

Opponenterna som ofta själva är djupt digitaliserade och som nästan in absurdum tar internet i försvar, väljer metoden “cherry-picking” för att stärka sina egna uppfattningar och motstående vetenskapliga studier negligeras. Forskare som sen urminnes tider belagt att sociala samspel är inlärda egenskaper och något vi behöver vårda genom barns hela uppväxt genom olika psykologiska mekanismer så som anknytning och spegling. De som varnar för att skärmar påverkar detta viftas oftast bort, men många är vi som inser att vi ändå måste våga prata tidigt om detta både med föräldrar och barn eftersom anknytning är en pågående process under alla unga levnadsåren.

Så hur är det då att sitta timme ut och timme in med dessa ofta mycket våldsamma och ibland kvinnofientliga spel? Att påstå att en spelare inte skulle påverkas alls av innehållet är att underminera hela reklamindustrin i ett svep. Att ha ett brinnande intresse för något som ens föräldrar starkt ogillar, kan inte vara annat än sorgligt och dessutom kännas ensamt.

Att inte ha koll på spelen är detsamma som att inte veta var dina barn befinner sig i den fysiska världen flera timmar per dygn vilket är helt otänkbart för de flesta föräldrar. Många vuxna jag möter har ingen aning om vad spelen vare sig innehåller eller går ut på. Dessutom är de aktivt avståndstagande och kan säga ”jag avskyr när mitt barn spelar, det låter så illa.”

En växande skara barn spelar inte själva, utan tittar hellre på när andra spelar. Det är ju så som e-sporten fungerar. Vissa tittar på live på YouTube, andra spelar själva inför en pengadonerande publik på Twitch. Spelmissbruk är numera accepterat och något som kommunerna ska ansvara för, men hur är det med ungas spelberoende om det kopplas till den starkt drivande faktorn pengar? Barn berättar för mig hur reklam och länkar till nätcasinon finns överallt. Någon berättar stolt att han har vunnit mer på nätbingo än vad han får i månadspeng.

Enligt analysföretaget Ungdomsbarometerns rapport 2017 baserat på intervjuer med ungdomar i åldrarna 15 till 24 år, så rangordnar sig killar som gamer, sportfantaster och prylnördar. Tjejer identifierar sig som feminister, antirasister och hundmänniskor

I stiftelsen Friends årliga nätrapport uppger barn i åldern 10-16 att deras utsatthet på nätet i form av kränkningar för killar mest sker på chattar kopplade till spel, medan tjejer är mer utsatta utifrån deras utseende och könstillhörighet. Talar vi om allvarligare och grövre nätrelaterad brottslighet mot barn, är det nästan alltid där de börjar: i kommentarsfält eller olika chattar.

Att porrens påverkan på barn debatterats med sällan skådat allvar och emfas på en helt ny nivå som på senaste tiden, är inget annat än fantastiskt, men debatten pågår paradoxalt nog parallellt med att barn i GTA 5 helt fritt själva kan regissera sitt sexköp, besöka stripklubbar och få lapdance.

Lärare och skolsköterskor kan precis som jag intyga hur de hör att barn och ungdomar sover allt mindre. Som ett brev på posten kom förslaget om att svenska barn och ungdomar skulle må bättre och prestera bättre om de hade sovmorgon. Det skulle vara fantastiskt om det nu inte vore så att de istället lägger sig allt senare och sover allt mindre, trots sovmorgon.

Så hur vore det om vi alla stannade upp och tänkte till utifrån ett hälsoperspektiv?
Lever mitt barn ett bra liv på nätet? Är jag den vuxne jag både vill och kan vara? Levererar jag som jag förväntade mig när jag blev förälder?

Starka röster från hela världen över inser att vi alla står inför en tuff utmaning som vi inte riktigt vet hur vi ska hantera. Vi kan inte längre vifta bort problemen.

En ung generation kommer snart att få betala priset.

Maria Dufva,
Kriminolog och föreläsare

Via Nyheter24: https://nyheter24.se/debatt/904154-kriminolog-barn-och-ungdomars-trygghet-pa-natet-ar-foraldrars-ansvar